Den självklara vinbonden

Hur tusan hamnade jag här?

Jösses vad jag har varit avis på den som sagt att det varit helt självklart att bli sjuksyrra till exempel. Min högsta dröm har varit självklarhet, vad det än gäller. Jag menar inte att jag behöver vara bombsäker på att det jag gör är rätt (för det är jag verkligen inte..), utan mer att jag känner att det jag gör är det jag ska göra! Helt ärligt är jag väl livrädd nu men självklarheten är ändå där. Det borde väl betyda något?

En av de helt avgörande delarna av att vara vinbonde, för min del, är det cykliska i det hela. Vi upprepar samma sak men år efter år - inte vecka för vecka, som kanske varit det som fungerat minst bra för mig i arbetslivet tidigare. Jag har tröttnat på att samma saker ska göras varje måndag och detta helt utan respekt för årstid eller väder. Tokflummigt, jag vet!

Ungefär såhär ser vinbondens år ut i Sverige:

Januari-mars: vinterbeskärning
April-juni: skottgallring, gräsklippning, ogräsrensning
Runt midsommar: blomning
Juli-augusti: avbladning, eventuell druvgallring
September-oktober: skörd
November-december: vinifiering

Åh, blev så sugen på att skriva mer utförligt om varje grej!